4-Xtremes – del 48: Bisarra naturfenomen och en ostfondue på stranden

Överdimensionerade hotellkomplex, övervintrande pensionärer, långa dagar vid poolen – också vi föreställde oss Fuerteventura så en gång i tiden. Hur fel denna föreställning var förklarade vi ju förra gången. Det är inte bara de karga och bisarra landskapen som fascinerar oss i detta sammanhang. På öns inre kapitulerar vi inför byn Betancurias charm. Vit- och terrakottafärgade historiska byggnader omringade av palmer ligger mjukt inbäddade i dalen. Det lilla samhället, som bara har 800 invånare, var en gång öns huvudstad och räknas numera till Spaniens vackraste byar. Och det med all rätta.

Långsamt går vår vistelse på ön mot sitt slut. Resterande dagar tillbringar vi tillsammans med Andreas syster och det ställer oss inför en liten utmaning. Som ni kanske redan vet har vår Axor bara två sittplatser. Där den mellersta sittplatsen en gång fanns hittar man nu Aimées säng. Det gör lastbilen mindre lämpad som turbil för våra utflykter. Därför har Andreas syster hyrt en liten bil som vi använder för att besöka Corralejos berömda sanddyner. Och det är vi verkligen glada för. Kustvägen som leder förbi sanddynerna har nämligen en viktbegränsning på 3,5 ton, så vi hade inte kunnat köra på den med Axor.

Schweizisk kultur mot kanarisk bakgrund.

Fuerteventura är också ett välkänt paradis för vind- och kitesurfare. Det intygas av den kilometerlånga stranden Jandía, där det bildas plana laguner vid flod. Vi flyr dock från den ihållande vinden och kör vidare till en liten dal, där vi under den sista kvällen med Andreas syster unnar oss lite schweizisk nostalgi med en ostfondue precis vid havet.

Dagen därpå är vi redan på färjan till Lanzarote. UNESCO förklarade hela ön som biosfärreservat 1993. Utmärkande för landskapet är de otaliga käglorna av eroderad vulkanaska som under flera årtionden har formats av regn och vind. Vulkanaskan bryts och används för skötsel av de vinrankor som odlas på ön. Den grovkorniga askan bevarar fukt och förhindrar tillväxt av ogräs.

Lanzarotes kustområden är väldigt mångsidiga: platta stränder med kraftiga bränningar, små vikar i mitten av svart lava eller vita stränder – på Lanzarote hittar man lite av allt.

Eftersom ön är så torr blir det snabbt en utmaning att utföra grundläggande uppgifter som att fylla på vattenförrådet. De platser där man hittar dricksvatten kan räknas på ena handens fingrar. Jämfört med grönskande öar som La Palma, där det finns många offentliga kranar med källvatten, får vi här leta efter automater där man får mellan 50 och 100 liter vatten för en euro. Ett slående exempel på hur värdefullt vatten är på dessa karga öar.

Foto: 4-Xtremes