Den nya Sidenvägen – i Kazakstan
Serie: Resedagbok
Efter ett tvunget stopp i tullen i Almaty ger sig mannarna av igen.
Myndigheterna i Kazakstan har utfärdat ett särskilt tillstånd så att
vi nu även kan åka igenom Kazakstan utan giltiga nummerplåtar. Vi
lämnar Almaty. Direkt intill vår rutt ser vi gränsstängslet mellan
Kazakstan och Kirgizistan. Det delar de vidsträckta grässlätterna, som
i söder begränsas av den ca 2 400 kilometer långa bergskedjan Tian
Shan, Himmelska bergen, vars toppar är täckta av snö året runt.
En sasjlik på rastplatsen.
Det mörknar på och vi tar äntligen rast på en lite underlig rastplats: Till höger och vänster om vägen står fartygscontainrar där man kan köpa olika slags fårprodukter i små restauranger och affärer. Sockor, läderjackor, kött och mycket annat. Precis framför affärerna slaktas fåren och förvandlas sedan genast till sasjlik. Till det serveras man tunnbröd, tomatsallad och lök – och det smakar extremt gott.
Men restaurangens toalett är bara ett bås av några bräder ute på en åker. Här finns verkligen potential för utveckling! Vi åker en bit till, nu till staden Taras där vi ska övernatta på en bevakad parkeringsplats.
Tiden går.
Klockan 06.00. Vi blaskar av oss hjälpligt, får ett stekt ägg och lite kaffe. Sedan lämnar vi parkeringsplatsen. Om vi ska hålla tidsplanen får vi inte söla. Taras ligger bakom oss, vi rullar vidare västerut. Vid Sjymkent lämnar vi den östvästliga rutten och svänger av norrut. Skyltarna visar redan att vi kommer till den ryska staden Samara – om 2 163 kilometer.
Iskall dusch.
Betesmarkerna i den här regionen tycks vara oändliga. Herdar på hästar följer jättestora hjordar med får och kor. En kamelkaravan passerar förbi i fjärran. Då och då korsar hästar vägen. Vi tar inga risker och avstår från förkörsrätten.
På eftermiddagen stannar vi till på en liten rastplats och äter medhavd ost, salami och tunnbröd. Efterrätten, meloner, köper vi direkt hos en bonde på andra sidan den fyrfiliga motorvägen. Vi lyckas ta oss över igen via ett ”säkert” övergångsställe. Nu är det bara 400 kilometer kvar till dagens etappmål i Qysylorda.
Vi kommer fram till den gamla fästningsstaden Qysylorda vid
solnedgången. På rastplatsen kan man duscha för motsvarande en euro.
Vattnet är iskallt – och efteråt är kupévärmen i förarhytterna mycket
välkommen.
Temperaturer runt nollstrecket.
Morgonen väcker oss med temperaturer runt nollstrecket, men också med en fantastisk soluppgång. Efter flera timmars körning genom Kazakstans stäpplandskap når vi det avspärrade området kring kosmodromen i Bajkonur.
Världens största uppskjutningsplats för rymdraketer användes redan
under Sovjettiden och är för närvarande utarrenderad till Ryssland.
Området får bara beträdas med särskilt tillstånd. En taxiförare
erbjuder sig att skjutsa oss till Bajkonur för 50 euro. Vi tar en koll
på klockan och tackar nej.
En sjö utan vatten.
I en by mitt ute på stäppen vinkar några lokala ortsbor till oss för att få sälja torkad fisk. En blick på kartan visar: Nu åker vi norr om Aralsjön. Det som tidigare var världens fjärde största insjö har till stora delar förvandlats till en karg slätt. Om det inte hade funnits en sjö på kartan hade vi nog aldrig gissat det.
Vi kör ytterligare några timmar tills kurshållningsassistenten signalerar med upprepade brummande signaler. Ett tydligt tecken på att det är dags att sluta för idag och leta efter ett ställe att övernatta på.
Mot gränsen.
Vi har fått grannar under natten. Bredvid oss campar flera familjer från Kirgizistan. Fordonen, däribland även en Mercedes-Benz Vito, ser ut som packåsnor och har stora berg av bagage på taket. I Tyskland skulle det räknas som överbelastning och bristande lastsäkring, i Kazakstan är det inget problem. Familjerna har jobbat i Ryssland och är nu på väg tillbaka med sina ägodelar till hemlandet Kirgizistan.
Då kör vi iväg! Det är en tvåfilig väg vars skick blir allt sämre. I
mötesfilen har en äldre lastbil rutschat nerför slänten. Föraren har
oskadd kunnat lämna sitt fordon genom den krossade vindrutan, och nu
står han och ringer. Det tar nog ett tag innan hjälpen kommer. Men vi
kan lugnt åka vidare.
Den sista färden genom Kazakstan.
Framför vår konvoj ligger de sista kilometrarna i Kazakstan. Vi
måste fixa de ryska nummerplåtarna. Vår vitryska förare talar
oupphörligt i telefon med de ryska myndigheterna. Som tur är går det
bra och vi kan hämta plåtarna hos polisen på lördagsmorgonen i en
liten by på andra sidan gränsen.
Vi kommer fram till gränsen mot Ryssland i totalt mörker,
lastbilarna står i en lång kö. Vi har ingen last med oss och kan köra
över gränsen utan problem. Några kilometer kvar till orten Bolsjaja
Tjernigovka, sedan är det slut för idag. Det är här vi ska få våra
nummerplåtar i morgon.
Nästa dag välkomnar oss med mörka moln och regnbyar. Dessutom visar
det sig att det inte är så enkelt med transitplåtarna som vi trott. Vi
bestämmer oss för att stanna och ta vår 24-timmarspaus här. För även i
Kazakstan och Ryssland måste man hålla körtiderna.
Sedan ska vi bara fästa nummerplåtarna på lastbilarna och så har vi
fixat dagens uppgifter och kan krypa till kojs. I alla fall: Vi är i
gott sällskap. De andra förarna på parkeringsplatsen har satt sig runt
ett bord gjort av Europapallar och tänt gasolköket.
Foto: Eberhard Joos
Kommentar
Logga in om du vill skriva en kommentar.
12 kommentarer
da wir selbst eine Reise in diese Regionen (Kasachstan, Kirgistan, Iran, Mongolei, Rußland) planen, stellt sich die Frage nach der Verfügbarkeit von Diesel für Motoren nach EU6-Norm bzw. nach AdBlue?
Grüße
Klaus
da wir selbst eine Reise in diese Regionen (Kasachstan, Kirgistan, Iran, Mongolei, Rußland) planen, stellt sich die Frage nach der Verfügbarkeit von Diesel für Motoren nach EU6-Norm bzw. nach AdBlue?
Grüße
Klaus
noch ein kleiner Nachtrag zu AdBlue:
Zwar nutzen nicht so viele Fahrzeuge in Kasachstan und Zentral-Asien AdBlue wie in Zentral-Europa. Bei Vertragshändlern oder spezialisierten Shops ist es aber durchaus verfügbar.
In Russland ist die Verfügbarkeit tatsächlich recht hoch.
noch ein kleiner Nachtrag zu AdBlue:
Zwar nutzen nicht so viele Fahrzeuge in Kasachstan und Zentral-Asien AdBlue wie in Zentral-Europa. Bei Vertragshändlern oder spezialisierten Shops ist es aber durchaus verfügbar.
In Russland ist die Verfügbarkeit tatsächlich recht hoch.
das klingt echt spannend!
Generell kann man sicherlich sagen, dass die Verfügbarkeit von Diesel nach EU6-Norm bzw. AdBlue in diesen Regionen nicht flächendeckend gewährleistet ist. Im Umfeld von Metropolen ist diese aber nicht ausgeschlossen.
Vor deiner Reise solltest du dich also ausgiebig darüber informieren ob und wenn ja wo der passende Kraftstoff für dein Fahrzeug erhältlich ist.
Ein paar weitere Informationen zum Schwefelgehalt im Diesel in verschiedenen Ländern findest du hier:
https://roadstars.mercedes-benz.com/ultra-low-sulfur-diesel-landingpages-de
https://bevo.mercedes-benz.com/bevolisten/136.1_de.html
https://bevo.mercedes-benz.com/bevolisten/136.2_de.html
Solltest du deine Reise antreten, hoffen wir natürlich auf unserer Pinnwand immer auf dem Laufenden gehalten zu werden 😉
das klingt echt spannend!
Generell kann man sicherlich sagen, dass die Verfügbarkeit von Diesel nach EU6-Norm bzw. AdBlue in diesen Regionen nicht flächendeckend gewährleistet ist. Im Umfeld von Metropolen ist diese aber nicht ausgeschlossen.
Vor deiner Reise solltest du dich also ausgiebig darüber informieren ob und wenn ja wo der passende Kraftstoff für dein Fahrzeug erhältlich ist.
Ein paar weitere Informationen zum Schwefelgehalt im Diesel in verschiedenen Ländern findest du hier:
https://roadstars.mercedes-benz.com/ultra-low-sulfur-diesel-landingpages-de
https://bevo.mercedes-benz.com/bevolisten/136.1_de.html
https://bevo.mercedes-benz.com/bevolisten/136.2_de.html
Solltest du deine Reise antreten, hoffen wir natürlich auf unserer Pinnwand immer auf dem Laufenden gehalten zu werden 😉
Für so ein einmaliges "Abenteuer" würde ich alles liegen u. stehen lassen um dabei sein zu können 😄
... ich träum dann mal weiter ... 😉
Für so ein einmaliges "Abenteuer" würde ich alles liegen u. stehen lassen um dabei sein zu können 😄
... ich träum dann mal weiter ... 😉
Wenn einer eine Reise tut, hat er 'was zu erzählen...
Lebendiger Bericht, schöne Bilder - ganz besonders gefällt mir das Sonnenuntergangsbild 😄. Hoffentlich ist die Tour noch ein paar tausend Restkilometer...
Gruß
Klaus
Wenn einer eine Reise tut, hat er 'was zu erzählen...
Lebendiger Bericht, schöne Bilder - ganz besonders gefällt mir das Sonnenuntergangsbild 😄. Hoffentlich ist die Tour noch ein paar tausend Restkilometer...
Gruß
Klaus