4-Xtremes – del 58: Välkommen till ett annorlunda land!

Vilda floder, färska hallon och önsketräd.

På väg mot slottet promenerar vi genom stadsparken och förundras över hur omsorgsfullt världens äldsta blomsterklocka sköts. När vi närmar oss Edinburgh Castle möter vi allt fler människor. Det är två event som lockar hit folk: Fringe Festival med framför allt teater och scenframträdanden, och Royal Edinburgh Military Tattoo som är Skottlands största musikfestival. Den militära delen är störst, men sedan några år tillbaka erbjuder festivalen även civila uppträdanden med dans och sång. Biljetterna är tyvärr slutsålda, men vi kan se när de olika banden marscherar ut. Med Edinburgh Castle som kuliss är det helt enkelt spektakulärt! 

Efter storstaden tillbringar vi några dagar i Hermitage-skogen. Det är ett sagolandskap med brusande floder, vildhallon och önsketräd. Den täta grönskan är en välkommen kontrast till alla folksamlingar vi trängts i de senaste dagarna.

Skotskare än Highland Games kan det inte bli.

Ju längre norrut vi kommer, desto smalare blir vägarna. Ofta har de bara en fil med en och annan mötesplats. Här är det uppenbart att den starkes rätt gäller: Alla lämnar plats för vår Axor. Mitt i Cairngorms nationalpark – en bättre kuliss än detta karga landskap med branta bergssluttningar över stålblå sjöar finns inte – stöter vi på Highland Games i ett litet samhälle. Här får vi uppleva det typiskt skotska, från musik med säckpipor och trummor till släggkastning, viktkastning, stångstörtning och höglandsdans. Den här dagen visar sig även vädret vara typiskt för högländerna: Solsken blandas friskt med mörka moln och regnskurar. På väg bland kullarna tillbaka till Axor cyklar vi förbi höglandsboskap, hjortar och får – och därmed har vi bockat av nästan allt som man måste se i Skottland på en enda dag.

Avstickare till Loch Ness.

Vi fortsätter vår färd genom högländerna på den gamla vägen A 939 och häpnar över de vackra vyerna. Stora delar av de kulliga hedarna täcks av blommande ljung som strålar lila i solen. Vi kan inte få nog, det är som en tavla. Slutligen kommer vi till Gairnshiel-bron, som byggdes redan 1749 och som på grund av sin ålder endast är godkänd för fordon upp till 18 ton. Som tur är väger vår Axor bara 12 ton, så vi kan köra vidare utan problem.

Och sedan börjar vi närma oss det kanske mest kända turistmålet i Skottland: Loch Ness. Vi är väl medvetna om att det är en turistfälla, men vi kan ändå inte köra förbi den utan att stanna – berättelserna om den här platsen är för välkända. Sjöodjuret ser vi förstås inte, men vi besöker det roliga och lärorika museet som berättar historien om Nessie och alla försök att lösa gåtan. Men vi inser mer och mer att legenden om Loch Ness snarare är ett exempel på framgångsrik marknadsföring. Så mycket verklighetskontakt finns det inte. Men sjön är ändå värd ett besök.

Foto: 4-Xtremes