Med kärlek till bin – José Manuel Pérez och hans Atego 1321 4x4

Det kraftiga surrandet som tusentals bin åstadkommer med hjälp av vingar och magar skulle kunna få vem som helst att börja darra. Men inte José Manuel Pérez. Biodlaren från Aragonien (Spanien) verkar inte ens märka att det bara är ett tunt nät mellan hans ansikte och dussintals gaddar. Han är lugn men fokuserad när han närmar sig bikupan och sätter på rökpusten. Bina uppfattar röken som ett hot, vilket får dem att förbereda sig för att fly från kupan. De fyller sina honungsmagar med en näringsreserv och är så upptagna att de knappt lägger märke till biodlaren. Försiktigt öppnar José Manuel locket och lyfter ut en full vaxkaka med honung och bin. Han nickar nöjt: Arbetsbina har täckt de honungsfyllda cellerna med vaxlock som skyddar honungen under lagringen. Om ett par dagar kommer han tillbaka för att skatta honungen.

Ansvar för 650 bisamhällen.

”Bina gör vårt liv lite sötare”, säger José Manuel. För 20 år sedan grundade han företaget Apihuecha, som är specialiserat på biodling och -försäljning. ”Det är ett ansträngande men också spännande jobb”, säger han. Hans bibestånd omfattar 650 bikupor med runt 30 miljoner bin. José Manuel bedriver nomadisk biodling, vilket innebär att han med hjälp av sin lastbil flyttar bikuporna till nya platser där blomningstiden precis har börjat. ”Temperaturen spelar en viktig roll”, förklarar han. Bina kan bara transporteras om temperaturen är högst 14 grader Celsius. På sommaren sker transporten därför alltid nattetid.

Dags för skattning av honung med Atego 1321 4x4.

José Manuel transporterar de fulla honungskakorna och bikuporna på sin Atego 1321 4x4. En bikupa kan väga upp till 150 kg. ”Med Atego kan jag parkera ungefär 50 meter från bikupan. Tack vare allhjulsdriften kan jag köra på tufft underlag utan problem.” José Manuel behöver sin Atego från mars till oktober – under skattningstiden – och kör inte mer än 180 km per dag. Vanligtvis utnyttjar inte José Manuel lastkapaciteten på fem ton, eftersom han inte gärna staplar bikuporna ovanpå varandra. Kranen är dessutom utformad så att den bara kan lyfta en bikupa åt gången.

José Manuel Pérez, grundare av Apihuecha

30 ton honung per år.

För närvarande skattar José Manuel 30 ton äkta honung per år. Insamlingsområdet för hans bin är trakten kring Borja och Tarazona, där det växer rosmarin, timjan och ekar. De olika honungssorterna skiljer sig åt i färg, smak och konsistens. Så snart honungskakorna har kommit fram till företagets anläggning tar María José Lahuerta, som är José Manuels fru, över den vidare bearbetningen. Med exakta rörelser lägger hon varje enskild vaxkaka i en maskin som tar bort täckvaxet. Därefter slungas honungskakorna. När honungen har silats fylls den till sist på fat.

José Manuel kommer fortfarande ihåg när han kom i kontakt med bin för första gången. Då var han bara åtta år: ”Jag blev helt sönderstucken, men det brydde jag mig inte om! Jag blev helt fascinerad av bina och deras organisation.” Idag, 40 år senare, kan han stolt hävda att han har bidragit till att bevara artrikedomen hos bina som hotas av bekämpningsmedel i hela världen.

Stickord: bin.

Bina gör vårt liv lite sötare. Mer än en tredjedel av de växtsorter som försörjer människorna med föda pollineras av bin. De här sociala insekterna har funnits på vår planet i hundra miljoner år och säkerställer biologisk mångfald och jämvikt i ekosystemen.

Vilda bisamhällen ger inte lika mycket honung som tambin. I naturen hindrar arbetsbina bidrottningen från att lägga fler ägg när honungskakorna är fulla. I bikuporna sätter biodlaren in extra skattelådor med vaxförsedda ramar där bina kan bygga nya honungskakor. Det betyder att drottningen fortsätter att lägga ägg och arbetsbina producerar ännu mer honung. Normalt tar man bara en tredjedel av honungen i bikupan, så att även bina får det de behöver. 

Bina hotas av bekämpningsmedel.

Sedan ett decennium dör ovanligt många bisamhällen i världen. Enligt experter kan detta fenomen härledas till den ökade användningen av bekämpningsmedel. Den alarmerande globala nedgången av bipopulationen har till och med fått Världshälsoorganisationen (WHO) och EU att agera. I USA är bin numera med på listan över utrotningshotade arter. ”Om bina dör ut kommer det inte finnas några människor kvar fyra år senare”, ska Albert Einstein ha sagt. Om det stämmer ligger vår framtid i händerna på personer som José Manuel Pérez.

Foton och video: Begoña Tremps